Olydig

Får väl inte blogga på arbetstid, men vad gör man när en seg cad-fil stannat på 87% i uppladdning? Nåt iallafall.

Webwasher har ju slutat fungera så kan ju passa på...

Imorgon

är det kör igen.

Och jag ska njuta av fin utsikt, tänker ja.

Livet är inte spikrakt (eller tankar bland andra under en snabb bilresa Tanumsstrand-Göteborg)

Vi spränger bort berg, och fäller ner träd, för att bygga vägar där vi kan färdas i 110. Men vi färdas för fort för att finna upplevelsen.

Därför åker jag hellre på de krokiga, upplevelserika vägarna. Njuter av de söta smultronen vid vägkanten. Kommer ihåg att stanna till och se på utsikten.

De mest intressanta människor jag mött är de som inte lever sitt siv på ett bananskal, som färdas den krokiga vägen och upplever livet!

Hemma från Oslo...

...igen, där jag varit i två dagar nu och umgåttse med norra delen (dvs Norden) av företagets landskapsingenjörer, -arkitekter, vanliga arkitekter och fysiska planerare (dvs mina likar).

Oslo är fantastiskt, vilket jag inte upptäckt förut. Så fritt, lite smått galet och en smula nytänkande. Efter middagen igår gick vi en vandring utmed Akerselva. Man hade släckt ner vanlig gatubelysning och tänt ett pärlband av marschaller istället, och utmed promenaden fanns ljussättningar, ljusinstallationer, körer som stod och sjöng, band som spelade, några akrobatflickor, ja allt möjligt. Otroligt roligt och vackert och väldigt många var ute och gick. Berlinvibbar. Det var nästan som Ljus i Alingsås fast koncentrerat till en kväll. För idag var allt bortplockat och städat. Pratade med en av mina norska kollegor och hon sa att det arrangeras varje år och är väldigt populärt - vilket jag förstår fullt ut. Varför görs inget sånt i Göteborg?

Det har varit roligt, men bi har till vår fasa upptäckt att norrmän inte äter någonting. (Igår fick vi en baguette till lunch, och sen ingenting förrän den "oformella" middagen, vilket visar sig vara SNITTAR! Eh, ca 7st per person, alltså inget man blir mätt på. Och till det serveras vin... på fastande mage - blir ett hejdundrans kalas. vansinne! Idag åt vi rökt lax, sill och smörgås till lunch. behöver nog inte säga mer)

Det här är nog det sämsta blogginlägget i Sverige. Ledsen för det.

Hyresgästens lott

Testar. Har fixat om bloggen lite. Håller på att glömma bort tvätten i tvättstugan.

...

Det luktar stekt fisk i trapphuset. Det är väl hyresgästens lott. Jag kan ju inte säga att jag gillar det men jag får stå ut med det, jag kan stå ut med det, precis som jag får stå ut med, kan stå ut med, kvarglömt ludd i torktumlaren.

Övertid - tidöver- tid över

Tog fel på tiden och får två timmar över. Det betyder en god kopp kaffe i soffan, en promenad i solen inkl upphämtning av två st paket och en tur till fruktbutiken på hörnet.

Det är så sällan jag får tid över bara så här.

En vanlig lördag inte som alla andra, bara lite mer speciell

Lördag förmiddag (eller egentligen inte förmiddag längre om man ska mäta gamla mått, klockan är ju 13.15, men förmiddag för mig). Håller på med lite småpyssel här hemma, som att sätta upp gardinstänger (äntligen får jag det gjort, så mycket som kommit ivägen förut, som avsaknad av borrmaskin, fel sorts skruv mm mm), hänger upp gardiner kommer efter det i de fall gardiner finns, fixar iordning i köket, kanske kan jag få baxat in min diskmaskin i skåpet där jag vill ha den om den får plats, men helt säkert är det ju inte att jag tar mig för just det. Jag allmänt småplock helt enkelt. Sånt som man alltid sparar för "det kan jag göra när som helst" men just sådant som just därför aldrig blir gjort, förrän nu.

Ikväll ska jag ut och segla, förmodligen sista gången för iår. Men inte med Extas som jag brukar, utan den här gången med Elida. Har aldrig hänt förr och därför är det lite extra spännande. Jag gillar konceptet, att använda Guds naturliga krafter i havets bärighet och vind, bli ledd av Guds ljus på sjön och stanna till i en hamn och sprida Guds ord med lovsång!

I somras när vi seglade in Extas till Göteborg igen efter att ha legat vid Nimbus för Hönökonferensen tog vi oss in i Göteborgs hamn samtidigt som Elida (eller egentligen inte samtidigt, för Elida seglade ju om oss vid Älvsborgsbron, hon är ju så mycket större). Från Elida hördes redan på långt håll sång, Lovsång, och vi konstaterade ju såklart att det är så man ska möta en hamn!

På återseende!

Lima i Lima ytterligare ett år

Kom för en stund sen hem ifrån Limalägerplanering. Det verkar bli ett Limaläger i Lima iår igen, trots att vi bara blir fler och fler för varje år och att skolan med det blir mer och mer för liten. Det är ett angenämt problem att vi blir många, så jag vill inte klaga. Det är absolut inte det jag vill.

Det är ju UNDERBART!

Flyger högt igen

Har ikväll suttit och tittat på de vackra sniderierna i taket i tabernaklet. (och vilat ögonen på annat vackert) Har just kommit hem från kören igen. Missade ju förra gången eftersom jag tampades med bokslut då. Det är riktigt roligt att sjunga i kör igen. Jag är så glad, hög av glädje!

...

(Kom hem och slog på tvn, kändisdjungeln... har det någonsin sänts något sämre på tv?)

Jag ger dig mitt liv - och får tillbaka en evighet

Jag är hur trött som helst.

Kom just hem från UR i kyrkan, heltrött men ändå full av energi. Funderar på hur det går ihop. Men så är det med alla mina aktiviteter i kyrkan, jag ger av min tid - betalar ett silvermynt, och får tillbaka så tusenfalt i energi och kärlek - ett guldmynt i ränta. Men det är inte därför.

Det är min glädje på jorden. Att få göra detta lilla arbete för Gud och alla hans minsta. Mitt arbete är på inte något sätt stort, nej jag önskar så många gånger att jag kunde göra mer, och mer finns att göra, bara jag vågade satsa ännu ett silvermynt för Guds rike, här.

För vad är egentligen ett liv. Hur mäter man ett liv? I tid? (nja) Kärlek?

Det är vad jag vill ge. Jag vill ge av min tid och av min kärlek för det som jag tror på - Vår Herre. Och jag gör det för hans minsta.

Utan det vet jag inte om det finns liv

Glädje över en fin morgon

Jag är ju inte ledsen egentligen. Även om det kanske verkar så. Men ibland slås man ner av funderingar, bra eller dåliga. (den som fortsätter läsa förstår)

Måndagar är alltid på något sätt speciella. Är det att man går upp tidigt igen efter att ha fått sova på morgnarna? Är det att helgen är slut? Vad är det? Måndagar är alltid tråkiga.

MEN

Idag cyklade jag till jobbet med en energi som jag inte visste varifrån den kom. Det var kanske vädret, den fina sensommarmorgonen, det fina ljuset. Eller så var det glädjen över en så fin helg. Antagligen en kombination av båda.

Jag tycker om sådana mornar.

Ett hjärta. Strax före 30.

När jag var yngre trodde jag att jag var större än jag var. När jag nu ser tillbaka ser jag en liten flicka, med naivt blå ögon, och ett längtande hjärta som var öppet för allt, som inte förstod sig på så mycket av livet, som hon trodde.
Men. Hjärtat har gått sönder, sårats, rivits i bitar, så många gånger, för många gånger. Och de naivt blå ögonen blir för var gång gråare.

Samma flicka har nu en kvinnas hjärta som längtar, precis som då. Men jag är rädd, rädd för att gå sönder, rädd för att vara naiv, rädd för att vara ensam, rädd för så mycket.

Om 15 år? Kommer jag då se tillbaka till kvinnan strax före 30. Vem kommer jag se då? Kommer jag tänka samma sak? Vad är jag rädd för då?

jojo? eller bara väldigt upptagen.

Tid för sig själv?

Den här veckan har jag bara haft tid för mig själv när jag åkt buss, i mina mellanrum mellan alla andra måsten.

Tragiskt? Kanske. Men jag väljer att inte se det inte så. Istället är jag glad men trött.

Så jag nöjd med att jag har en i stort sett obokad helg.


Tjo!

Egentid

Jag förstår inte hur jag får bloggen att följa min tid.

Och inte någon fånig amerikansk tid.

Kejsarinnans nya kläder

(Kejsarinnan, skulle det vara jag?)

Har fått en sändning kläder från Nelly som jag beställde för några dagar sedan. Nya fina skor, två tunikor som jag kanske inte ännu vet om jag ska ha, eller eventuellt byta till annan färg, eller helt enkelt bara skicka tillbaka, en sveamössa, örhängen. ja det var nog allt.

Gillar på nåt sätt att få kläder skickade hem till mig, även om det brukar betyda att jag behöver skicka tillbaka hälften. Men det är så det är i postordersverige.

Varför inte gå MIN väg?

Vissa dagar kan börja helt åt fel håll. Som den dan man just kommit iväg till jobbet när man kommer på att man glömt mobilen hemma så att man får vända om för att hämta den, och när det sedan börjat regna när man åter igen cyklar iväg till jobbet, och blåsa, mycket och åt fel håll, och när någon bestämt sig för att cykla i en tredjedels fart på cykelbanan och det är svårt att köra om, och när man letar igenom hela väskan för att hitta passerkortet för att sedan komma på att det inte ligger där utan i jackfickan.

Sådana dagar kan sluta helt underbart, som en fantastiskt rolig kväll på tonår, som med straffuno, som med singstar, som med rockband, som med en kul kamp mot Johan i Twister, som med härlig fantastisk andakt, som med fantastisk bön och gött samtal med Anna (tack! det var så skönt, tror inte att du läser detta men du lyser), som med fantastiskt fika, som med tonåringar som det riktigt känns att de redan längtar till nästa fredag redan innan de gått ut genom dörren. Det är vad som ger mig energi, lagom mycket för att räcka till nästa fredag. Längtar redan!

600 p-platser - och en resa med Röd Express

Idag har jag pusslat ihop 600 parkeringsplatser på en lite för liten yta, det är sånt jag gör, ibland, när det inte är träd och buskar jag ritar. Till slut, med lite trixande lyckades jag, och jag är faktiskt lite nöjd, för det fick faktiskt plats lite grönt här och var också. (Reinert kommer bli så nöjd!) För vem gillar egentligen stenöknar (tänk backaplan, parkeringen utanför coop, ingen vill ju GÅ från coop till siba eller H&M, man tar ju bilen. Det är i min smak alldeles för amerikanskt för att vara Sverige - så - mer grönt i våra parkeringsöknar (kan låta som mitt uppdrag i livet men jag tror faktiskt Gud har större planer än så, men varför inte ha ett sidomission medan jag tar reda på vad det är...))

Det här håller visst på att bli ett blogginlägg om parkeringsplatser, hehe. SPÄNNANDE! Nä, jag hade faktiskt annat på hjärtat. Har varit i King River City idag och planerat tonår, så långt fram som till i mitten på oktober är nu planerat och jag känner mig taggad för en kul höst! Tror på många sätt att det kommer bli en kul höst. Har blivit stärkt på så många sätt, min tro växer och håller på att förändras - en intressant process och jag är lite smått nyfiken på vart den bär av, om man nu kan säga så - jag kunde iallafall.

Fick en skön pratstund med Isac på vägen hem osså. Det är så skönt att åka buss med honom och få prata lite TRO och JESUS. Ikväll pratade vi mest om Paulus, Petrus och Isak, om prövningar och om att förlora allt för vinna Det Bästa, ett lagom långt samtal på en lagom lång resa med Röd Express.

Det var nog meningen att jag skulle hinna med den bussen. Det finns en mening med att Röd Express var 4 minuter sen så att jag hann springa ikapp Isac och åka med.

Det är en del i Guds stora mirakel!

Välkomnad!

Idag har jag börjat i Tabernaklets kör! Något jag tänkt göra ett bra tag men som inte blivit av, förrän nu.

Gick dit utan att känna någon, det känner jag mig stolt över. Jag kände mig ändå väldigt välkomnad! Hoppas på att få lära känna lite nytt folk!

Livet är gott! Gud är god!

Dag 2 alltså.

Har fått en sändning med skivor idag, de skivor jag beställde på CDON för några dagar sen. Har nu äntligen sett till o köpa Kent-boxen, vet inte varför jag väntat så länge men den som väntar på nåt gott får betala lite mindre. Boxen var nu nedsatt 100 kr, gott för mig! Spotify har ju försett mig med musik och kommer att fortsätta förse mig med musik, så det är ju inte så att jag egentligen behöver dem. Prylgalen som man är vill man ju ha ändå. Mina två böcker av John Stott som jag också beställt kommer visst senare. Det är en besvikelse för jag hade verkligen sett fram emot att få dem.

Jag var på väg till Järnia för att köpa skruv till gardinstänger och sånt när jag stötte på en kvinna bakom mitt hus idag. Själv stod jag och funderade på om busken där verkligen var en magnolia och det visade sig att det var hon som köpt den på botaniska för lite drygt tio år sedan och planterat den där. Kul tycker jag, du rycker säkert på axlarna. Vi pratade lite om hennes trädgård på landet och jag kände mest att klockan närmade sig 18 och stängningstid på Järnia. Men vad gör väl det. Skruvar kan jag köpa en annan dag. Det blev en cykeltur till Statoil för att pumpa däcken istället, cykeln har ju stått still över semestern och det lämnar sina spår. Efteråt undrade jag, som efter varje gång jag pumpat mina cykeldäck, varför gjorde jag inte detta tidigare. Allt går så mycket lättare.

Ungefär som en bön.

Frid.